Psaltaren 57

1För körledaren, "Fördärva inte ". En sång av David när han hade flytt undan Saul och var i grottan.
2Förbarma dig, Gud,
förbarma dig över mig!
Till dig flyr min själ,
i dina vingars skugga
tar jag min tillflykt
tills faran är över.
3Jag ropar till Gud, den Högste,
till Gud, som fullbordar
sitt verk för mig.
4Han sänder sin hjälp från himlen
och frälser mig
när mina förföljare hånar mig.
Sela
Gud sänder sin nåd
och sin sanning.
5Min själ är omgiven av lejon,
jag ligger bland människoätare
med tänder som spjut och pilar
och tungor som skarpa svärd.
6Visa din höghet över himlen, Gud,
och din härlighet över hela jorden!
7De lägger nät för mina fötter,
min själ är nerböjd.
De gräver en grop för mig,
men de faller själva däri.
Sela
8Mitt hjärta är frimodigt, Gud,
mitt hjärta är frimodigt.
Jag vill sjunga och spela.
9Vakna, min ära,
vakna, lyra och harpa!
Jag vill väcka morgonrodnaden.
10Jag vill tacka dig bland folken,
Herre,
lovsjunga dig bland folkslagen,
11för din nåd är stor
och når till himlen,
din sanning ända till skyarna.
12Visa din höghet över himlen, Gud,
och din härlighet över hela jorden!

Läsinställningar

Översättningar
Kommentarsverk
Inställningar
Användarinställningar

Bibelöversättningar

1917
B2000
SFB15
SKB-I
SKB-L
SRB
TORE
LXX
BLB
BSB
KJV