1Trösta, trösta mitt folk!säger er Gud. 2Tala till Jerusalems hjärtaoch förkunna för detatt dess vedermöda är slut,att dess skuld är försonad,och att det fått dubbelt igenav Herrens handför alla sina synder. 3En röst ropar i öknen:"Bana väg för Herren,gör vägen rak i ödemarkenför vår Gud. 4Varje dal ska höjas,alla berg och höjder sänkas.Ojämn mark ska jämnas,kuperat land bli slät mark. 5Herrens härlighet ska uppenbaras,alla människor ska se dettillsammans,för Herrens mun har talat." 6Hör, någon säger: "Predika!"Och en annan svarar:"Vad ska jag predika?""Allt kött är gräs,och all dess härlighetsom blomman på marken. 7Gräset vissnar,blomman faller avnär Herrens Ande blåser på det.Ja, folket är gräs! 8Gräset vissnar,blomman faller av,men vår Guds ord består för evigt." 9Sion, du glädjens budbärarinna,stig upp på ett högt berg.Jerusalem, du glädjens budbärarinna, höj din röst med kraft!Höj den utan fruktan,säg till Juda städer:"Se er Gud!" 10Ja, Herren Gud kommer med kraft,hans arm visar sin makt.Se, han har med sig sin lön,hans segerbyte går framför honom. 11Han vallar sin hjord som en herde,han samlar lammen i sina armaroch bär dem i sin famn.Sakta för han moderfåren fram.

