1Jag måste berömma mig, trots att det inte hjälper. Nu kommer jag till syner och uppenbarelser från Herren. 2Jag vet en man i Kristus som för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himlen. Om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet. 3Jag vet att den mannen – om det var i kroppen eller utanför kroppen vet jag inte, Gud vet – 4blev uppryckt till paradiset och fick höra ord som ingen människa kan eller får uttala. 5Den mannen vill jag berömma mig av, men av mig själv vill jag inte berömma mig utom av min svaghet. 6Om jag ville berömma mig vore jag ändå ingen dåre, jag skulle bara säga sanningen. Men jag avstår, för att ingen ska tänka högre om mig än man gör när man ser eller hör mig. 7Och för att jag inte ska förhäva mig efter dessa väldiga uppenbarelser har jag fått en tagg i köttet, en ängel från Satan som ska slå mig så att jag inte förhäver mig. 8Tre gånger har jag bett Herren att den ska lämna mig, 9men han svarade mig: "Min nåd är nog för dig, för min kraft fullkomnas i svaghet."Därför vill jag hellre berömma mig av min svaghet, för att Kristi kraft ska vila över mig. 10Och därför gläder jag mig över svaghet, misshandel, nöd, förföljelser och ångest för Kristi skull. För när jag är svag, då är jag stark.
