1Detta ord kom till Jeremia från Herren. Han sade: 2”Så säger Herren, Israels Gud: Skriv upp i en bokrulle alla de ord som jag har talat till dig. 3För se, dagar ska komma, säger Herren, då jag gör slut på fångenskapen för mitt folk Israel och Juda, säger Herren. Jag ska låta dem komma tillbaka till det land som jag gav deras fäder. Och de ska ta det i besittning.” 4Detta är vad Herren har talat om Israel och Juda. 5Så säger Herren :Rop av förfäran har vi hört,fruktan och ingen frid. 6Fråga och tänk:Brukar män föda barn?Varför ser jag då alla mänmed händerna på höfternasom kvinnor i barnsnöd?Varför har alla ansiktenblivit så dödsbleka? 7Ve! Detta är en stor dag,den liknar ingen annan.Det är en tid av nöd för Jakob,men han ska bli räddad ur den. 8Och det ska ske på den dagen,säger Herren Sebaot,att jag ska ta oket från din nackeoch bryta sönder detoch slita av dina band.Inga främlingar ska längretvinga honom att tjäna dem, 9utan de ska tjäna Herren sin Gudoch David sin kung,som jag ska låta uppstå åt dem. 10Så var inte rädd,min tjänare Jakob, säger Herren,och var inte förskräckt, Israel.För jag ska rädda digur landet i fjärranoch dina efterkommande ur landetdär de är fångna.Jakob ska komma tillbakaoch leva i fred och trygghet,och ingen ska skrämma honom. 11För jag är med dig, säger Herren,för att rädda dig.Jag ska göra slut på alla de folkbland vilka jag spritt ut dig.Men dig ska jag inte göra slut på,bara tukta dig med rättvisa,för helt ostraffadkan jag inte lämna dig. 12För så säger Herren :Obotlig är din skada,oläkligt ditt sår. 13Ingen tar sig an din sakför att se om ditt sår.Det finns inga läkemedeloch ingen läkedom för dig. 14Alla dina älskare har glömt dig,de frågar inte efter dig,för jag har slagit digmed en fiendes slag.Jag har tuktat dig hårt,för din skuld är storoch dina synder många. 15Varför ropar du över din skada?Obotlig är din plåga.Därför att din skuld är storoch dina synder mångahar jag gjort dig detta. 16Men nu ska alla som ätit av digbli uppätna,och alla dina motståndareska allihop gå i fångenskap.De som har skövlat digska bli skövlade,och alla som har plundrat digska jag lämna till plundring. 17För jag ska låta dig bli friskoch läka dina sår, säger Herren,dig som man kallar ”den fördrivna”,”Sion som ingen frågar efter”. 18Så säger Herren :Se, jag ska göra slut på fångenskapenför Jakobs hyddoroch förbarma migöver hans boningar.Staden ska åter byggas upppå sin höjd,och palatset ska stå på sin rätta plats. 19Från dem ska höras lovsångoch rop från glada människor.Jag ska föröka dem,och de ska inte bli färre.Jag ska ära dem,och de ska inte vara obetydliga. 20Hans söner ska bli som förr,hans församling ska beståinför mig,och jag ska straffa allasom förtrycker honom. 21Hans ledare ska varaen av hans egna,hans härskare ska utgåfrån hans mitt.Jag ska låta honom komma näraoch närma sig mig –för vem skulle annars våga sitt liv genom att närma sig mig?säger Herren. 22Och ni ska vara mitt folk,och jag ska vara er Gud. 23Se, Herrens stormvind bryter fram,full av vrede, en härjande storm!Den virvlar neröver de ogudaktigas huvuden. 24Herrens brinnande vredeska inte vända återförrän han har utfört,förrän han har fullbordatsitt hjärtas tankar.I den yttersta tiden ska ni förstå det.
