Jesaja 62

1För Sions skull
vill jag inte tiga,
för Jerusalems skull
vill jag inte unna mig någon ro
förrän dess rättfärdighet
går upp som solens sken
och dess frälsning
som ett brinnande bloss.
2Folken ska se din rättfärdighet
och alla kungar din härlighet.
Du ska få ett nytt namn,
som Herrens mun ska bestämma.
3Du ska vara en härlig krona
i Herrens hand,
ett kungligt diadem
i din Guds hand.
4Du ska inte mer kallas
"den övergivna",
ditt land ska inte mer kallas
"ödemark",
utan du ska heta "min kära"
och ditt land "den äkta hustrun",
för Herren har dig kär,
ditt land har fått sin äkta man.
5För som när en ung man
gifter sig med en jungfru,
så ska dina barn gifta sig med dig,
och som en brudgum
jublar över sin brud,
så ska din Gud jubla över dig.
6På dina murar, Jerusalem,
har jag ställt väktare.
Varken dag eller natt
får de någonsin tystna.
Ni som ropar till Herren,
unna er ingen ro,
7och ge honom ingen ro
förrän han upprättar Jerusalem
och gör det till en lovsång
på jorden.
8Herren har lovat med ed
vid sin högra hand
och sin starka arm:
Jag ska inte mer ge din säd
som mat åt dina fiender,
och främlingar ska inte dricka
ditt nya vin,
frukten av din möda.
9De som samlar in säden
ska få äta den och lova Herren,
och de som skördar vinet
ska få dricka det
på min helgedoms förgårdar.
10Gå fram, fram genom portarna,
bana väg för folket!
Röj, röj en väg
och rensa bort stenarna,
res ett baner för folken!
11Se, Herren förkunnar
till jordens ände:
Säg till dottern Sion:
Se, din frälsning kommer!
Se, han har med sig sin lön,
hans segerbyte
går framför honom.
12Man ska kalla dem
"det heliga folket",
"Herrens återlösta".
Och du ska kallas
"den eftersökta",
"staden som inte
blir övergiven".

Läsinställningar

Översättningar
Kommentarsverk
Inställningar
Användarinställningar

Bibelöversättningar

1917
B2000
SFB15
SKB-I
SKB-L
SRB
TORE
LXX
BLB
BSB
KJV