Morgonstunder – Anders Hagman
Mellan 1980 och 2015 har Anders skrivit ner material under sina personliga andakter. Resultatet blev 12 120 personliga morgonandakter och 11 323 A4-sidor! Varje vers har en kommentar, ofta med en personlig prägel. Titeln för verket är "BIBELN RUNT PÅ 35 ÅR" med underrubriken: Morgonstunder – ett helgelseverk med växtvärk.
Slå upp
MarkusevangelietFörord
Det här är mina personliga andakter tidsperioden 1 Juni 1980 till och med 31 Oktober 2015. När jag började detta arbete 1 juni 1980 hade jag ingen tanke på hur lång tid det skulle ta att studera igenom hela bibeln. Jag gissade på tre till fyra år, men det blev 35 år. Under dessa 35 år har jag tyvärr hoppat över totalt 818 dagar. Hade dessa dagar inte varit överhoppade, så hade jag varit klar mer än 2 år tidigare, nämligen ungefär 2 år och 3 månader, det vill säga i slutet av Juli 2013. Totalt 33 år. De första 5 646 sidorna skrev jag för hand, innan jag skaffat dator. Dessa sidor har jag skrivit av på datorn i efterhand, vilket tog ett par tre år till. Då bytte jag till nyare översättningar, som inte fanns då.
Kommentarerna är skrivna i talspråk, så som jag talar, så jag kan använda texterna som utkast för predikningar och bibelstudier.
Jag gjorde detta studium i Skriften för egen uppbyggelse, och kan det hjälpa också någon annan i andlig mognad så gläder det mej. Hela verket omfattar 12 120 personliga morgonandakter och 11 323 A4-sidor; det är 16 pärmar. Här har jag lyckats koncentrera det på ett USB-minne.
Bibeln består av 66 böcker, varken mer eller mindre. Det är dessa böcker som Gud har gett inspiration till. Dessa böcker kallas kanoniska. Andra böcker, apokryfiska, ska inte räknas med till bibeln.
Vad det gäller Gamla Testamentes apokryfer är det så att de i stort sett skrevs mellan de två testamentena, när Gud inte talade till människor. När Gud var tyst kom inget Guds Ord till. Apokryferna i stort gör inte heller själva anspråk på att vara Guds ord. Det är böcker som kan vara bra att läsa för att få en inblick i historian mellan Gamla och Nya testamentet. Men de är inte Guds ord!
Ändå har några kyrkor, katolska och ortodoxa, valt att ta med dessa böcker för att kunna försvara läror som det inte står nåt om i bibeln, som tillexempel läran om skärselden och att man kan be för döda så de blir frälsta.
Sven O Svensson skrev om detta i HEMMETS VÄN nr 47 1972 så här: ”I skriften Kortfattad troslära säger författaren: 'Skärselden är den reningsort, där de avlidna rättfärdiga som dött med mindre synder på sitt samvete, renas från synd och avtjänar kvarvarande timliga syndastraff … I 2 Mack 12:40 – 45 berömmer Skriften Judas Mackabeus för att han lät frambära offer och böner för de avlidna för att de skulle frälsas från sina synder …' Jag citerar också en annan katolsk skrift Rätt tro som säger: 'Den heliga skrift säger att det är en helig och hälsosam tanke att bedja för de döda, på det att de må förlossas från sina synder (2 Mack 12:45 – 46). Det finns alltså avlidna, som kunna frälsas genom vår bön'.
Det är märkligt att när man ska hänvisa till något Skriftens ord måste man gå till en av de apokryfiska böckerna. En bok som inte anses vara tillförlitlig. Man kan alltså inte finna ett enda exempel från Bibeln som stöd för läran om skärselden.” Så långt Sven O Svensson.
Vad det sedan gäller Nya Testamentets apokryfer är det ännu värre. Det finns så vitt jag vet ingen kyrka som accepterat dem. Bertil Gärtner har gett ut några av dessa apokryfer. Här finns rent motsägliga saker till vad Bibeln säger. Till exempel Thomas barndomsevangelium är skrivet för att fylla ut luckan mellan Lukas 2:40 och 2:41 där det saknas 12 år av Jesus barndom. I kapitel 2 i detta apokryfiska evangelium berättas det att Jesus lekte med andra barn när han var 5 år, och att han gjorde sparvar i mjuk lera. Men det var sabbat och han fick inte göra det, Josef tilltalade honom strängt: ”Varför gör du på sabbaten det som man inte får göra?” Men Jesus klappade i händerna och ropade till sparvarna: ”Flyg!” Då sträckte sparvarna ut sina vingar och flög kvittrande därifrån, läser vi i vers 4. Alltså enligt denna bok gjorde Jesus ett under redan som femåring. Det står om många under som Jesus påstås ha gjort som barn i detta apokryfiska evangelium.
Ett exempel till är från kapitel 13 där Josef som var timmerman fått i uppdrag att tillverka en säng. Och vi läser från vers 1f Då emellertid den ena sidobrädan blev kortare än den på motsatta sidan, sa pojken Jesus till sin far Josef: ”Lägg de båda brädorna på marken och håll dem jämnt i ena ändan.” Och Josef gjorde som pojken hade sagt. Och Jesus gick till den andra ändan, fattade den kortare brädan, och sträckte ut den och gjorde den lika lång som den andra. Att allt det här är fel och aldrig har hänt förstår vi när vi läser i Johannes evangelium kapitel 2 om när Jesus förvandlade vatten till vin. Då står det där att detta var hans första tecken.
Av detta kan vi dra slutsatsen att inga under har gjorts av Jesus som barn.
Ett annat apokryfisk evangelium, som Gärtner inte har med, är Barnabas evangelium, den enda ”kristna skrift” som muslimer godkänner. Där står det att Jesus aldrig dog, utan togs levande upp till himlen. Och att Judas Iskariot förvandlades så han såg ut som Jesus och fick samma röst, och att de korsfäste Judas istället. Jag har citerat och kommenterat detta till Joh 19:33. Jag har gjort tre undantag från regeln. Jag har till Esters bok och Daniels bok tagit med de apokryfiska tilläggen för att testa dem lite. Samt också till 2 Krön tagit med Manasses bön. Detta betyder inte att jag accepterar dem.
Kommentarerna är skrivna i talspråk, så som jag talar, så jag kan använda texterna som utkast för predikningar och bibelstudier.
Jag gjorde detta studium i Skriften för egen uppbyggelse, och kan det hjälpa också någon annan i andlig mognad så gläder det mej. Hela verket omfattar 12 120 personliga morgonandakter och 11 323 A4-sidor; det är 16 pärmar. Här har jag lyckats koncentrera det på ett USB-minne.
Bibeln består av 66 böcker, varken mer eller mindre. Det är dessa böcker som Gud har gett inspiration till. Dessa böcker kallas kanoniska. Andra böcker, apokryfiska, ska inte räknas med till bibeln.
Vad det gäller Gamla Testamentes apokryfer är det så att de i stort sett skrevs mellan de två testamentena, när Gud inte talade till människor. När Gud var tyst kom inget Guds Ord till. Apokryferna i stort gör inte heller själva anspråk på att vara Guds ord. Det är böcker som kan vara bra att läsa för att få en inblick i historian mellan Gamla och Nya testamentet. Men de är inte Guds ord!
Ändå har några kyrkor, katolska och ortodoxa, valt att ta med dessa böcker för att kunna försvara läror som det inte står nåt om i bibeln, som tillexempel läran om skärselden och att man kan be för döda så de blir frälsta.
Sven O Svensson skrev om detta i HEMMETS VÄN nr 47 1972 så här: ”I skriften Kortfattad troslära säger författaren: 'Skärselden är den reningsort, där de avlidna rättfärdiga som dött med mindre synder på sitt samvete, renas från synd och avtjänar kvarvarande timliga syndastraff … I 2 Mack 12:40 – 45 berömmer Skriften Judas Mackabeus för att han lät frambära offer och böner för de avlidna för att de skulle frälsas från sina synder …' Jag citerar också en annan katolsk skrift Rätt tro som säger: 'Den heliga skrift säger att det är en helig och hälsosam tanke att bedja för de döda, på det att de må förlossas från sina synder (2 Mack 12:45 – 46). Det finns alltså avlidna, som kunna frälsas genom vår bön'.
Det är märkligt att när man ska hänvisa till något Skriftens ord måste man gå till en av de apokryfiska böckerna. En bok som inte anses vara tillförlitlig. Man kan alltså inte finna ett enda exempel från Bibeln som stöd för läran om skärselden.” Så långt Sven O Svensson.
Vad det sedan gäller Nya Testamentets apokryfer är det ännu värre. Det finns så vitt jag vet ingen kyrka som accepterat dem. Bertil Gärtner har gett ut några av dessa apokryfer. Här finns rent motsägliga saker till vad Bibeln säger. Till exempel Thomas barndomsevangelium är skrivet för att fylla ut luckan mellan Lukas 2:40 och 2:41 där det saknas 12 år av Jesus barndom. I kapitel 2 i detta apokryfiska evangelium berättas det att Jesus lekte med andra barn när han var 5 år, och att han gjorde sparvar i mjuk lera. Men det var sabbat och han fick inte göra det, Josef tilltalade honom strängt: ”Varför gör du på sabbaten det som man inte får göra?” Men Jesus klappade i händerna och ropade till sparvarna: ”Flyg!” Då sträckte sparvarna ut sina vingar och flög kvittrande därifrån, läser vi i vers 4. Alltså enligt denna bok gjorde Jesus ett under redan som femåring. Det står om många under som Jesus påstås ha gjort som barn i detta apokryfiska evangelium.
Ett exempel till är från kapitel 13 där Josef som var timmerman fått i uppdrag att tillverka en säng. Och vi läser från vers 1f Då emellertid den ena sidobrädan blev kortare än den på motsatta sidan, sa pojken Jesus till sin far Josef: ”Lägg de båda brädorna på marken och håll dem jämnt i ena ändan.” Och Josef gjorde som pojken hade sagt. Och Jesus gick till den andra ändan, fattade den kortare brädan, och sträckte ut den och gjorde den lika lång som den andra. Att allt det här är fel och aldrig har hänt förstår vi när vi läser i Johannes evangelium kapitel 2 om när Jesus förvandlade vatten till vin. Då står det där att detta var hans första tecken.
Av detta kan vi dra slutsatsen att inga under har gjorts av Jesus som barn.
Ett annat apokryfisk evangelium, som Gärtner inte har med, är Barnabas evangelium, den enda ”kristna skrift” som muslimer godkänner. Där står det att Jesus aldrig dog, utan togs levande upp till himlen. Och att Judas Iskariot förvandlades så han såg ut som Jesus och fick samma röst, och att de korsfäste Judas istället. Jag har citerat och kommenterat detta till Joh 19:33. Jag har gjort tre undantag från regeln. Jag har till Esters bok och Daniels bok tagit med de apokryfiska tilläggen för att testa dem lite. Samt också till 2 Krön tagit med Manasses bön. Detta betyder inte att jag accepterar dem.
Rättigheter: Anders Hagman