1Bel sjunker ner,Nebo måste böja sig,deras bilder läggs på djuroch boskap.De som ni bar på är en belastning,en börda för den trötte. 2Tillsammans sjunker de ihopoch böjer sig.De kan inte rädda bördan,de måste själva gå i fångenskap. 3Så hör på mig, ni av Jakobs hus,alla ni som är kvar av Israels folk,ni som har varit lagda på migfrån moderlivet,burna av mig ända från modersskötet. 4Jag Är densamme tills ni blir gamla,och jag ska bära erända tills ni blir grå.Jag har gjort det förut,och jag kommer att lyfta,bära och rädda er. 5Med vem vill ni liknaoch jämföra mig?Med vem vill ni jämställa mig,så att vi skulle vara lika? 6Man skakar ut guld ur börsenoch väger upp silver på vågen.Man lejer en guldsmedför att göra det till en gud,som man faller ner för och tillber. 7Man lyfter upp den på axeln,bär bort den och sätter ner denpå dess plats.Där står denoch kan inte gå därifrån.Ropar någon till den,kan den inte svaraoch rädda honom ur hans nöd. 8Tänk på detta och fatta mod!Ta det till hjärtat, ni upproriska. 9Kom ihåg det som häntför länge sedan,för jag är Gud,och det finns ingen annan Gud,ingen som jag. 10Jag förkunnar från börjanvad som ska kommaoch långt i förvägdet som inte har skett.Jag säger:Mitt beslut ska förverkligas,allt jag vill kommer jag att göra. 11Jag kallar på örnen från öster,från fjärran land en mansom verkställer mitt beslut.Vad jag talat låter jag ske,vad jag beslutat utför jag. 12Hör på mig, ni självsäkra,ni som är fjärran från rättfärdighet: 13Jag låter min rättfärdighetkomma nära,den är inte långt borta,min frälsning dröjer inte.Jag ger frälsning i Sion,min härlighet åt Israel.
