1Ve dig, du härjaresom själv inte har härjats,du förrädaresom själv inte blivit förrådd!När du är färdig med att härjaska du själv bli härjad,när du har slutat förrådaska du själv bli förrådd. 2Herre, förbarma dig över oss,vi hoppas på dig.Bli du vår arm var morgon,vår frälsning i nödens tid. 3För det väldiga dånet flyr folken,inför ditt majestät skingras folkslagen. 4Man ska förse sig med byte från er,som när gräsmaskar förser sig.Så som gräshoppor störtar framkastar han sig över det. 5Upphöjd är Herren, för han bor i höjden.Han uppfyller Sion med rätt och rättfärdighet. 6Han ska vara din framtids säkra grund,rik på frälsning, vishet och kunskap.Fruktan för Herren ska vara Sions skatt. 7Hör, deras hjältar klagar därute,fredsbudbärarna gråter bittert. 8Vägarna är öde, ingen går mer på stigarna.Han bryter fördrag, föraktar städer,tar ingen hänsyn till människor. 9Landet sörjer och försmäktar,Libanon blygs och tynar bort,Saron har blivit lik en ödemark,Bashans och Karmels skogar fäller sina löv. 10Nu vill jag stå upp, säger Herren,nu vill jag resa mig,nu vill jag visa min höghet. 11Med halm går ni havande, och ni föder strå.Er ande är en eld som kommer att förtära er. 12Folken ska förbrännas till kalk,likt avhugget törne ska de brännas upp i eld. 13Ni som är långt borta, hör vad jag har gjort.Ni som är nära, lär känna min makt. 14Syndarna i Sion blir förskräckta,bävan griper de gudlösa."Vem av oss kan härda ut vid en förtärande eld?Vem av oss kan bo vid en evig glöd?" 15Den som vandrar i rättfärdighetoch talar vad rätt är,den som föraktar det som vinns genom förtryckoch som avhåller sina händer från att ta mutor,den som stoppar till sina öronför att inte höra om blodsgärningaroch sluter sina ögon för att inte se det onda, 16han ska bo på höjderna, klippfästen ska vara hans värn.Sitt bröd ska han få,vatten ska aldrig fattas honom. 17En kung i sin skönhet ska dina ögon se,de ska blicka ut över ett vidsträckt land. 18Då ska ditt hjärta tänka tillbakapå skräckens tid:"Var är nu skrivarna,var är skatteindrivarna,var är de som räknade tornen?" 19Du slipper då se det vildsinta folket,folket med obegripligt språksom ingen kunde förstå,vars stammande tungomålingen kunde tyda. 20Se på Sion, våra högtiders stad!Dina ögon ska skåda Jerusalem,en säker boning,ett tält som inte flyttas bort.Dess tältpinnar ska aldrig ryckas upp,och av dess tältlinor ska ingen enda brista, 21för Herren ska vara där i sitt majestät.Han ska vara för osssom floder och breda strömmar.Inget skepp med åror ska där gå fram,inget mäktigt skepp färdas däröver, 22för Herren är vår domare,Herren är vår lagstiftare,Herren är vår kung.Han är den som frälser oss. 23Dina tåg hänger slaka,de håller inte masten stadig,seglet är inte spänt.Då ska mycket rövat gods utskiftas,även de lama ska då ta byte. 24Och ingen av invånarna ska säga:"Jag är sjuk."Folket som bor därhar fått sin synd förlåten.
