1Efter två år hände det att farao drömde att han stod vid Nilen. 2Han såg sju kor, vackra och feta, komma upp ur floden, och de betade i vassen. 3Sedan såg han sju andra kor, fula och magra, komma upp ur floden. De ställde sig bredvid de andra korna på flodstranden, 4och de fula och magra korna åt upp de sju vackra och feta korna. Därefter vaknade farao. 5Men han somnade igen och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, som växte på samma strå. 6Sedan såg han sju andra ax skjuta upp, tunna och svedda av östanvinden. 7Och de sju tunna axen slukade de sju frodiga och fulla axen. Sedan vaknade farao, och se, det var en dröm. 8På morgonen var han orolig till sinnes, och han skickade efter och kallade till sig Egyptens alla spåmän och vise män. Farao berättade sina drömmar för dem, men det fanns ingen som kunde tyda dem för honom. 9Då sade överste munskänken till farao: ”I dag måste jag påminna om mina synder. 10När farao en gång var arg på sina tjänare, satte han mig och förste bagaren i förvar hos befälhavaren för livvakterna. 11Då hade vi båda samma natt var sin dröm, och våra drömmar hade var sin särskilda tydning. 12Tillsammans med oss fanns där en ung hebré som var tjänare hos befälhavaren för livvakterna. Vi berättade våra drömmar för honom och han tydde dem för oss. Han tydde vad var och en av oss hade drömt, 13och som han tydde för oss, så blev det. Jag fick tillbaka min tjänst och den andre hängdes.” 14Då skickade farao bud efter Josef. Man skyndade sig att hämta ut honom ur fängelset, och han fick raka sig och byta kläder och kom sedan inför farao. 15Farao sade till Josef: ”Jag har haft en dröm, och det finns ingen som kan tyda den. Men jag har hört om dig att när du får höra en dröm så kan du tyda den.” 16Josef sade till farao: ”Inte jag, men Gud kan ge farao ett gynnsamt svar.” 17Då sade farao till Josef: ”Jag drömde att jag stod på Nilens strand. 18Jag såg sju kor, vackra och feta, komma upp ur floden, och de betade i vassen. 19Sedan såg jag sju andra kor komma upp, klena och mycket fula och magra. Jag har aldrig sett så fula kor i hela Egyptens land. 20Och de magra och fula korna åt upp de sju första, feta korna. 21Men när de hade svalt dem, märktes inte att de hade ätit upp dem. De var lika fula som förut. Sedan vaknade jag. 22Men jag drömde igen och såg då sju ax, fullmatade och vackra, växa på samma strå. 23Sedan såg jag sju andra ax skjuta upp, torra och tunna och svedda av östanvinden. 24Och de tunna axen slukade de sju vackra axen. Detta har jag talat om för spåmännen, men ingen kunde förklara det för mig.” 25Då sade Josef till farao: ”Faraos drömmar har en och samma betydelse. Gud har visat farao vad han tänker göra. 26De sju vackra korna betyder sju år, och de sju vackra axen betyder också sju år. Drömmarna har en och samma betydelse. 27De sju magra och fula korna som kom upp efter dem betyder sju år, likaså de sju tomma axen som var svedda av östanvinden. Det ska komma sju hungerår. 28Det var det jag menade när jag sade till farao: Gud har låtit farao veta vad han tänker göra. 29Sju år ska komma med stort överflöd över hela Egyptens land. 30Men efter dem ska det komma sju hungerår så att man glömmer allt det överflöd som var i Egypten, och svälten ska ödelägga landet. 31Man ska inte minnas överflödet som var i landet på grund av den svält som sedan kommer, för den ska bli mycket svår. 32Och att farao har haft drömmen två gånger betyder att det är fast bestämt av Gud och att han låter det komma snart. 33Därför bör farao utse en förståndig och vis man och sätta honom över Egyptens land. 34Farao bör också sätta förvaltare över landet och ta upp en femtedel av skörden i Egypten under de sju överflödsåren. 35Under de kommande goda åren ska de samla in allt ätbart och lagra och förvara säd under faraos tillsyn i städerna. 36Det ska finnas förråd av livsmedel för landet under de sju hungerår som ska drabba Egypten. Då behöver inte landet gå under genom svälten.”
