1Varje överstepräst blir utsedd bland människor och insatt för människors skull, för att göra tjänst inför Gud och bära fram gåvor och offer för deras synder. 2Han kan ha medkänsla med dem som är okunniga och vilsna, eftersom han själv är svag 3och därför måste bära fram synd-offer både för folket och för sig själv. 4Ingen tar sig denna värdighet, utan man blir kallad av Gud liksom Aron blev det. 5Så var det också med Kristus. Han tog sig inte värdigheten som överstepräst, utan fick den av honom som sade: Du är min Son, jag har fött dig i dag . 6Han säger också på ett annat ställe: Du är präst för evigt, på samma sätt som Melkisedek. 7Under sin tid här i köttet ropade han högt under tårar när han bad och vädjade till den som kunde rädda honom från döden, och han blev bönhörd och fri från sin ångest. 8Trots att han var Son fick han lära sig lydnad genom sitt lidande. 9När han sedan var fullkomnad blev han källan till evig frälsning för alla som lyder honom, 10av Gud kallad överstepräst på samma sätt som Melkisedek .
