1Jag menar: så länge arvingen är omyndig är det ingen skillnad mellan honom och en slav, trots att han är ägare till allt. 2Han står under förmyndare och förvaltare fram till den dag som hans far har bestämt. 3På samma sätt var det med oss. Så länge vi var omyndiga var vi slavar under världens makter. 4Men när tiden var inne sände Gud sin Son, född av kvinna och ställd under lagen, 5för att friköpa dem som stod under lagen så att vi skulle få söners rätt. 6Och eftersom ni är söner har Gud sänt i våra hjärtan sin Sons Ande, som ropar: "Abba ! Far!" 7Alltså är du inte längre slav utan son. Och är du son är du också arvinge, insatt av Gud.Jubla, du ofruktsamma som inte föder barn, brist ut i jubel och ropa av fröjd, du som inte känner födslovärkar, för den ensamma har många barn, fler än den som har en man. 28Ni, bröder, är löftets barn liksom Isak. 29Och som det var då, att han som var född på mänsklig väg förföljde den som var född på Andens sätt, så är det också nu. 30Men vad säger Skriften? Driv ut slavinnan och hennes son, för slavinnans son ska inte ärva tillsammans med den fria hustruns son. 31Alltså, bröder, är vi inte barn till slavinnan utan till den fria hustrun.

