1Jag frågar nu: Har då Gud förkastat sitt folk? Verkligen inte! Jag är själv israelit, av Abrahams ätt och av Benjamins stam. 2Gud har inte förkastat sitt folk som han en gång har erkänt som sitt.Eller vet ni inte vad Skriften säger där den talar om Elia, hur han vänder sig till Gud och anklagar Israel: 3Herre, de har dödat dina profeter och rivit ner dina altaren. Jag ensam är kvar, och de är ute efter mitt liv . 4Men vad är Guds svar till honom? Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen man som inte har böjt knä för Baal . 5På samma sätt finns också nu i denna tid en rest som Gud har utvalt av nåd. 6Men är det av nåd, så är det inte av gärningar. Annars vore nåden inte längre nåd. 7Vad innebär då detta? Att Israel inte har uppnått vad de strävar efter. De utvalda har nått det, men de andra har blivit förhärdade. 8Som det står skrivet: Gud har gett dem en likgiltighetens ande, ögon som inte ser och öron som inte hör, ända till denna dag . 9Och David säger: Låt deras bord bli en snara och ett nät, en fälla och ett straff för dem . 10Låt deras ögon förmörkas så att de inte ser, och böj deras rygg för alltid . Från Sion ska Frälsaren komma och ta bort ogudaktighet från Jakob . 27Och detta är mitt förbund med dem, när jag tar bort deras synder . 28När det gäller evangeliet är de fiender för er skull, men när det gäller utkorelsen är de älskade för fädernas skull, 29för Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse. 30Förr var ni olydiga mot Gud, men nu har ni fått barmhärtighet genom deras olydnad. 31Så har nu också de varit olydiga, för att sedan få barmhärtighet genom den barmhärtighet som ni har fått. 32Gud har gjort alla till fångar under olydnaden för att sedan förbarma sig över alla.Vem har förstått Herrens sinne? Eller vem har varit hans rådgivare? Eller vem har gett honom något först så att han måste betala igen?
