Mark 6 | Bibelkommentarer.se

Markusevangeliet 6

¹Han gick därifrån och kom till sin hemstad, och hans lärjungar följde honom. ²När det blev sabbat började han undervisa i synagogan. Många som hörde honom häpnade och sade: "Var får han detta ifrån? Och vad är det för visdom han fått? Och vilka kraftgärningar han gör med sina händer! ³Är det inte snickaren, Marias son, bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Bor inte hans systrar här hos oss?" Och de tog anstöt av honom.

⁴Men Jesus sade till dem: "En profet föraktas inte utom i sin hemstad, sin släkt och sin egen familj." ⁵Han kunde inte göra någon kraftgärning där, utom att bota några få sjuka genom att lägga händerna på dem. ⁶Och han var förundrad över deras otro.

Jesus sänder ut de tolv

Sedan gick Jesus ut i byarna där omkring och undervisade. ⁷Och han kallade till sig de tolv och började sända ut dem två och två och gav dem makt över de orena andarna. ⁸Han befallde dem att inte ta med sig något annat på vägen än en stav – varken bröd eller väska eller pengar i bältet. ⁹Sandaler fick de ha, men inte två tunikor. ¹⁰Han sade också till dem: "När ni kommer in i ett hus, så stanna där tills ni går vidare. ¹¹Och om man någonstans inte tar emot er eller lyssnar på er, så gå därifrån och skaka av dammet under era fötter som ett vittnesbörd mot dem."

¹²De gick ut och predikade att människorna skulle omvända sig, ¹³och de drev ut många onda andar och smorde många sjuka med olja och botade dem.

Johannes Döparens död

¹⁴Jesu namn hade nu blivit känt, och kung Herodes fick höra att folk sade att Johannes Döparen hade uppstått från de döda och att det var därför dessa krafter verkade i honom. ¹⁵En del sade att han var Elia, och andra att han var en profet liksom någon av profeterna. ¹⁶När Herodes hörde detta sade han: "Det är Johannes, han som jag halshögg. Han har uppstått."

¹⁷Herodes hade nämligen låtit gripa och binda Johannes och sätta honom i fängelse på grund av Herodias, hustru till hans bror Filippus. Herodes hade gift sig med henne, ¹⁸men Johannes hade sagt till honom: "Det är inte tillåtet att du har din brors hustru." ¹⁹Herodias hatade honom och ville döda honom, men hon kunde inte ²⁰eftersom Herodes hade respekt för Johannes. Han visste att Johannes var en rättfärdig och helig man, och skyddade honom. När han hörde honom blev han många gånger villrådig. Ändå lyssnade han gärna på honom.

²¹Så kom en dag ett lämpligt tillfälle, när Herodes firade sin födelsedag med en fest för sina stormän och befälhavare och de främsta i Galileen. ²²Då kom Herodias dotter in och dansade, och Herodes och hans bordsgäster blev så förtjusta att kungen sade till flickan: "Be mig om vad du vill, så ska du få det." ²³Han svor på det och sade till henne: "Vad du än ber om ska jag ge dig, ända till hälften av mitt rike."

²⁴Då gick hon ut och frågade sin mor: "Vad ska jag be om?" Hon svarade: "Johannes Döparens huvud." ²⁵Flickan skyndade genast in till kungen och bad: "Jag vill att du genast ger mig Johannes Döparens huvud på ett fat!" ²⁶Kungen blev djupt bedrövad, men för edens och gästernas skull ville han inte neka henne. ²⁷Han skickade genast i väg en bödel och befallde honom att hämta Johannes Döparens huvud. Denne gick då bort och halshögg honom i fängelset. ²⁸Och han bar fram hans huvud på ett fat och gav det åt flickan, och flickan gav det åt sin mor.

²⁹När Johannes lärjungar fick höra det, kom de och hämtade hans döda kropp och lade den i en grav.

Jesus mättar fem tusen

³⁰Apostlarna samlades nu hos Jesus och berättade för honom allt vad de hade gjort och vad de hade undervisat om. ³¹Han sade till dem: "Kom med till en öde plats där ni kan få vara ensamma och vila er lite." Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta. ³²De gav sig av i båten till en öde plats för att få vara för sig själva.

³³Men folk såg att de for iväg och många fick veta det, och de skyndade dit till fots från alla städerna och kom fram före dem. ³⁴När Jesus steg ur båten såg han en stor skara människor. Han förbarmade sig över dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem grundligt.

³⁵Timmen var redan sen när hans lärjungar kom till honom och sade: "Platsen här är ödslig och timmen är redan sen. ³⁶Skicka i väg dem, så att de kan gå till gårdarna och byarna här omkring och köpa sig något att äta." ³⁷Men han svarade: "Ge ni dem att äta." De frågade honom: "Ska vi gå och köpa bröd för tvåhundra denarer och ge dem att äta?" ³⁸Han sade till dem: "Hur många bröd har ni? Gå och se efter." De tog reda på det och sade: "Fem bröd och två fiskar."

³⁹Då befallde han att de skulle låta alla slå sig ner i gröngräset i skilda matlag, ⁴⁰och de satte sig ner i grupper om hundra eller femtio. ⁴¹Och han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen, tackade Gud, bröt bröden och gav åt sina lärjungar för att de skulle sätta fram åt folket. Han delade också ut av de två fiskarna åt dem alla. ⁴²Och alla åt och blev mätta, ⁴³och man plockade tolv korgar fulla med brödbitar och fisk. ⁴⁴Det var fem tusen män som hade ätit.

Jesus går på vattnet

⁴⁵Strax därefter befallde Jesus sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg över till Betsaida, medan han själv sände i väg folket. ⁴⁶Och när han hade tagit farväl av dem, gick han upp på berget för att be.

⁴⁷På kvällen var båten mitt ute på sjön, och Jesus var ensam kvar på land. ⁴⁸Han såg hur lärjungarna slet med rodden, för de hade vinden emot sig. Mot slutet av natten kom han till dem, gående på sjön, och han skulle just gå förbi dem. ⁴⁹När de fick se honom gå på sjön trodde de att det var ett spöke, och de skrek, ⁵⁰för alla såg honom och blev förskräckta. Men han talade genast med dem och sade till dem: "Var lugna. Det Är Jag. Var inte rädda." ⁵¹Sedan steg han upp till dem i båten, och vinden lade sig. De var helt utom sig av häpnad, ⁵²för de hade inte förstått detta med bröden. Deras hjärtan var förhärdade.

Jesus botar sjuka i Gennesaret

⁵³När de hade kommit över sjön nådde de land vid Gennesaret och lade till där. ⁵⁴Så snart de steg ur båten kände folk igen Jesus, ⁵⁵och folk skyndade ut i hela den trakten och började bära de sjuka på bårar till platsen där de hörde att han var. ⁵⁶Överallt där han gick in, i byar, städer eller gårdar, lade man de sjuka på de öppna platserna och bad honom att de bara skulle få röra vid hörntofsen på hans mantel. Och alla som rörde vid honom blev friska.

Markusevangeliet 6

Jesus sänder ut de tolv

Johannes Döparens död

Jesus mättar fem tusen

Jesus går på vattnet

Jesus botar sjuka i Gennesaret

Läsinställningar

Bibelöversättningar

Kommentarsverk

Inställningar