1Några dagar senare kom Jesus tillbaka till Kapernaum. När man fick höra att han var hemma 2samlades så många att de inte längre fick plats ens utanför dörren. Och han förkunnade ordet för dem. 3Då kom man till honom med en förlamad som bars av fyra män. 4När de för folkmassans skull inte kunde komma fram med honom till Jesus, tog de bort taket över platsen där han var. De gjorde en öppning och sänkte ner bädden som den lame låg på. 5Jesus såg deras tro och sade till den lame: "Mitt barn, dina synder är förlåtna." 6Nu satt där några skriftlärda, och de tänkte i sina hjärtan: 7"Varför talar han så? Han hädar! Vem kan förlåta synder utom Gud?" 8Jesus förstod genast i sin ande att de tänkte så inom sig, och han sade till dem: "Varför tänker ni så i era hjärtan? 9Vad är lättast, att säga till den lame: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Res dig, ta din bädd och gå? 10Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – och nu talade han till den lame: 11"Res dig, ta din bädd och gå hem!" 12Då reste mannen sig upp, och genast tog han sin bädd och gick ut inför ögonen på dem alla. Och alla blev utom sig av häpnad och prisade Gud och sade: "Vi har aldrig sett något liknande!"
