1Vid den tiden gick Jesus genom några sädesfält på sabbaten. Hans lärjungar var hungriga och började rycka av ax och äta. 2Men fariseerna såg det och sade till honom: "Se! Dina lärjungar gör sådant som inte är tillåtet på sabbaten." 3Han svarade dem: "Har ni inte läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga? 4Han gick in i Guds hus och de åt skådebröden, som varken han eller de som var med honom fick äta utan bara prästerna. 5Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten och ändå är oskyldiga? 6Jag säger er: Här är något som är större än templet. 7Hade ni förstått vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer , då skulle ni inte döma de oskyldiga. 8Människosonen är sabbatens Herre." 9Sedan gick han vidare därifrån och kom in i deras synagoga. 10Där fanns en man som hade en förtvinad hand. De frågade Jesus: "Är det tillåtet att bota på sabbaten?" De ville få något att anklaga honom för. 11Han svarade dem: "Om någon av er har ett får som faller ner i en grop på sabbaten, tar han då inte tag i det och drar upp det? 12Hur mycket mer värd är inte en människa än ett får! Alltså är det tillåtet att göra gott på sabbaten." 13Sedan sade han till mannen: "Räck fram din hand." Han räckte fram den, och den var nu återställd och lika frisk som den andra. 14Då gick fariseerna ut och gjorde upp planer för att döda honom. 15När Jesus fick veta det, drog han sig undan därifrån. Se min tjänare som jag utvalt, min älskade som min själ gläder sig över. Jag ska sända min Ande över honom, och han ska förkunna rätten för folken. 19Han ska inte gräla eller ropa, ingen ska höra hans röst på gatorna. 20Ett brutet strå ska han inte krossa, en rykande veke ska han inte släcka, fram till det att han har fört rätten till seger. 21Och till hans namn ska folken sätta sitt hopp.

