1Men Arons söner Nadab och Abihu tog var sitt fyrfat och lade eld i dem, strödde på rökelse och bar fram främmande eld inför Herrens ansikte, något som han inte hade befallt dem. 2Då gick eld ut från Herren och förtärde dem, och de dog inför Herren. 3Och Mose sade till Aron: ”Detta är vad Herren har sagt: På dem som står mig nära ska jag visa mig helig och inför allt folket visa mig härlig.” Och Aron teg stilla. 4Mose kallade till sig Mishael och Elsafan, söner till Arons farbror Ussiel, och sade till dem: ”Kom fram och bär ut era släktingar från helgedomen, utanför lägret.” 5Då steg de fram och bar ut dem i deras tunikor från lägret, så som Mose hade sagt. 6Sedan sade Mose till Aron och till hans söner Eleasar och Itamar: ”Ni ska inte ha ert hår oordnat eller riva sönder era kläder. Annars kan ni dö och vrede drabbar hela församlingen. Men era bröder, hela Israels hus, får gråta över den brand som Herren har tänt. 7Ni ska inte lämna uppenbarelsetältets ingång, för att ni inte ska dö, för Herrens smörjelseolja är på er.” Och de gjorde enligt Moses ord.
