1Vakna, vakna!Klä dig i din styrka, Sion,klä dig i din högtidsskrud,Jerusalem, du heliga stad,för ingen oomskuren eller orenska mer komma in i dig. 2Skaka av dig stoftet,res dig och ta din plats, Jerusalem.Lös banden från din hals,du fångna dotter Sion, 3för så säger Herren:Ni blev sålda för ingenting,och ni ska också bli återlöstautan pengar. 4Så säger Herren Gud:Först drog mitt folk ner till Egyptenoch bodde där som främlingar,sedan förtryckte Assur demutan orsak. 5Vad har jag nu här? säger Herren.Mitt folk har förts bort utan skäl.De som härskar över dem skränar,säger Herren,och mitt namn hånas ständigt,dagen lång. 6Därför ska mitt folkfå lära känna mitt namn,därför ska de på den dagen förståatt jag är den som talar:Här är jag! 7Hur ljuvliga är integlädjebudbärarens stegnär han kommer över bergenoch förkunnar frid,bär fram goda nyheteroch förkunnar frälsningoch säger till Sion:"Din Gud är kung!" 8Hör, dina väktare ropar med hög röst,de jublar tillsammans,för de ska med egna ögon få seHerren vända tillbaka till Sion. 9Brist ut i jubel tillsammans,ni Jerusalems ruiner,för Herren tröstar sitt folk,han återlöser Jerusalem. 10Herren visar sin heliga arminför alla folkens ögon,alla jordens ändar ska sevår Guds frälsning. 11Dra bort! Dra bort! Gå ut därifrån!Rör inte vid något orent!Gå ut från henne!Rena er, ni som bär Herrens kärl. 12Ni ska inte dra ut med hastoch inte gå bort som flyktingar,för Herren går framför eroch Israels Gud är sist i ert tåg.
