1Profetia om Öknen vid havet.Likt en storm som far fram i Negevkommer det från öknen,från det fruktansvärda landet. 2En hemsk synhar uppenbarats för mig:"Bedragaren bedrar,plundraren plundrar.Dra upp, Elam!Träng på, Mediens folk!På all suckan ska jag göra slut." 3Därför är mina höfter fulla av smärta,jag har gripits av ångestsom en födande kvinnas ångest.Jag är nertrycktså att jag inte kan höra,jag är bestörtså att jag inte kan se. 4Mitt hjärta är utom sig,bävan överväldigar mig.Skymningen som jag längtade efterfår mig att darra. 5Man dukar bordet, sätter ut vakt, äter och dricker.Res er, ni furstar!Smörj era sköldar! 6För så har Herren sagt till mig:"Gå och ställ ut en väktare.Han ska meddela vad han ser. 7Ser han ett tåg av ryttare i par,ryttare på åsnor och på kameler,ska han ge noga akt,mycket noga. 8Han började ryta som ett lejon :"Herre, här står jag ständigtpå vakt, dagen lång,jag står här på min post natt efter natt. 9Och se, här kommer en vagnmed män och ryttare i par!"Och han tog till orda och sade:"Det har fallit! Babel har fallit !Alla dess avgudabilderär slagna till marken." 10Du mitt krossadeoch söndertröskade folk,vad jag har hört från Herren Sebaot,Israels Gud,det har jag förkunnat för er.
