Ordspråksboken 23

1När du sitter till bords
med en härskare,
tänk på vem du har framför dig.
2Sätt kniven mot din strupe
om du är alltför hungrig.
3Var inte lysten
efter hans läckerheter,
det kan vara bedräglig mat.
4Slit inte ut dig för att bli rik,
var klok nog att avstå.
5När du fäster blicken på rikedomen
är den borta,
för den får vingar och flyger
som örnen mot himlen.
6Ät inte den missunnsammes bröd,
var inte lysten
efter hans läckerheter,
7för han handlar
efter sina själviska beräkningar.
”Ät och drick” säger han till dig,
men menar det inte.
8Den bit du ätit får du spy upp,
och dina vänliga ord är förspillda.
9Tala inte för en dåres öron,
han föraktar dina kloka ord.
10Flytta inte en gammal gränssten
och gör inte intrång
på de faderlösas åkrar,
11för deras återlösare är stark.
Han ska föra deras talan mot dig.
12Öppna ditt hjärta för tillrättavisning
och dina öron för kunskapens ord.
13Låt inte pojken vara utan fostran,
slår du honom med riset
kommer han inte att dö.
14När du slår honom med riset
räddar du hans själ
från dödsriket.
15Min son, om ditt hjärta blir vist
gläder sig också mitt hjärta.
16Det jublar i mitt innersta
när dina läppar talar det rätta.
17Låt inte ditt hjärta
avundas syndare,
utan sträva alltid efter
vördnad för Herren.
18Förvisso har du då en framtid,
och ditt hopp blir inte om intet.
19Hör, min son, och bli vis,
och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20Umgås inte med drinkare
eller med dem som frossar i kött,
21för drinkare och frossare
blir fattiga
och dåsighet ger trasiga kläder.
22Lyssna till din far som gett dig livet
och förakta inte din mor
när hon blir gammal.
23Skaffa dig sanning och sälj den inte,
skaffa dig vishet,
fostran och insikt.
24Den rättfärdiges far får jubla,
en vis son skänker glädje.
25Låt din far och mor vara glada,
låt henne som fött dig
få fröjda sig.
26Min son, ge mig ditt hjärta
och låt mina vägar behaga dig.
27För den prostituerade
är en djup grop,
den främmande kvinnan
en trång brunn.
28Som en rövare ligger hon på lur,
hon förökar de trolösas skara
bland människorna.
29Vem ropar ”ack”, vem ropar ”ve”?
Vem grälar, vem klagar?
Vem har onödiga sår,
vem har dimmiga ögon?
30De som stannar länge vid vinet,
de som går och prövar
kryddat vin.
31Se inte på vinet,
att det är så rött,
att det glänser så i bägaren
och rinner ner så lätt.
32Till slut biter det som en orm
och hugger som en giftorm.
33Då får dina ögon
se märkliga syner
och ditt hjärta talar galenskaper.
34Det blir som att du ligger
mitt ute på havet
eller i toppen av en mast.
35”De slog mig,
men det gjorde inte ont.
De gav mig stryk,
men jag kände inget.
När ska jag vakna?
Jag vill få tag i mer!”

Läsinställningar

Översättningar
Kommentarsverk
Inställningar
Användarinställningar

Bibelöversättningar

1917
B2000
SFB15
SKB-I
SKB-L
SRB
TORE
LXX
BLB
BSB
KJV