1Enslingen följer sin egen lust,han går till stormsmot all sund insikt. 2Dåren frågar inte efter förstånd,han vill bara uttrycka sina tankar. 3Kommer en gudlöskommer också förakt,med skamligheter följer vanära. 4Orden i människans munär som djupa vatten,vishetens källa som en flödande bäck. 5Det är inte rättatt ta parti för den skyldigeoch vränga rätten för den oskyldige. 6Dårens läppar kommer med bråk,hans mun tigger om stryk. 7Dårens mun är hans fördärv,hans läppar en snara för hans liv. 8Baktalarens ord är som läckerbitar,de tränger ner i människans inre. 9Den som är försumlig i sitt arbeteär broder till den som förstör. 10Herrens namn är ett starkt torn,den rättfärdige skyndar ditoch får skydd. 11Den rikes välståndär hans fasta borg,som en hög mur i hans inbillning. 12Hjärtats högmod går före fall,ödmjukhet föregår ära. 13Att svara innan man lyssnatär dårskap och skam. 14Mod håller människan uppe under sjukdom,men vem kan bära ett brutet mod? 15Den klokes hjärta skaffar kunskap,och de visas öron söker kunskap. 16En gåva öppnar vägen och för givaren fram inför de stora. 17Den som först för sin talan har rätt,tills motparten kommeroch prövar saken. 18Lotten stillar dispyteroch skiljer mellan mäktiga män. 19En kränkt broder är svårare att vinnaän en befäst stad,gräl är som bommar för en borg. 20Av munnens fruktblir magen mättad,man mättas av läpparnas skörd. 21Tungan har makt över död och liv,de som gärna brukar denfår äta dess frukt. 22Den som funnit en hustruhar funnit något gott,han har fått nåd från Herren. 23Den fattige vädjar om nåd,den rike svarar med hårda ord. 24Vänner kan slita varandra i stycken, men det finns en vänmer trofast än en bror.
