Ordspråksboken 1

1Ordspråk av Salomo, Davids son, Israels kung.
2Med dem lär man känna
vishet och förmaning
och förstår kloka ord,
3man får förmaning
till att handla vist,
rättfärdigt, rättvist och rätt.
4De ger de okunniga klokhet,
de unga kunskap och omdöme.
5Den vise hör dem
och ökar sin lärdom,
den förståndige får klok ledning.
6Med dem förstår man
ordspråk och liknelser,
de visas ord och deras gåtor.
7Att vörda Herren
är början till kunskap,
men dårar föraktar
vishet och förmaning.

Varning för att ledas vilse

8Hör, min son,
din fars förmaning
och förkasta inte
din mors undervisning,
9för de är en skön krans
för ditt huvud
och en vacker kedja
för din hals.
10Min son, om syndare lockar dig,
så följ dem inte.
11Om de säger:
”Kom med oss!
Vi ska ligga på lur efter blod,
i bakhåll för oskyldiga
utan orsak.
12Som dödsriket
ska vi sluka dem levande,
friska och sunda
ska de fara ner i graven.
13Allt dyrbart ska vi vinna,
vi ska fylla våra hus med byte.
14Dela du vår lott med oss!
Vi alla ska ha gemensam kassa.”
15Min son,
gå inte samma väg som de,
håll din fot borta från deras stig,
16för deras fötter
skyndar till det som är ont,
de rusar för att spilla blod.
17Det är ingen mening
att lägga ut nätet
inför ögonen på alla fåglarna.
18De ligger på lur efter sitt eget blod,
de gillrar fällor för sina egna liv.
19Så går det dem som söker
oärlig vinst,
den tar livet av sina ägare.

Visheten kallar och varnar

20Visheten ropar på gatan,
hon höjer sin röst på torgen.
21Hon predikar i gathörnens buller,
vid ingången till stadens portar
talar hon sina ord:
22”Hur länge ska ni okunniga
älska okunnighet,
ni hånare njuta av att håna
och ni dårar hata kunskap?
23Vänd om till mig när jag varnar er.
Se, jag ska låta min Ande
flöda över er,
jag ska låta er lära känna mina ord.
24Men ni vägrade lyssna
när jag ropade,
ingen brydde sig
när jag räckte ut min hand.
25Ni förkastade alla mina råd
och ville inte veta av
mina varningar.
26Därför ska också jag le åt er olycka
och håna när skräcken drabbar er,
27när skräcken kommer som ett oväder
och er olycka drar in
som en storm,
när nöd och ångest drabbar er.
28Då ska de ropa till mig
utan att jag svarar,
de ska söka mig
utan att finna mig.
29De hatade kunskap
och valde inte att vörda Herren,
30de ville inte veta av mitt råd
utan föraktade alla mina varningar.
31Därför ska de få äta
sina gärningars frukt
och mättas av sina onda planer,
32för de okunnigas avfällighet
ska döda dem
och dårarnas sorglöshet
förgöra dem.
33Men den som lyssnar till mig
ska bo i trygghet
och inte behöva frukta något ont.”

Läsinställningar

Översättningar
Kommentarsverk
Inställningar
Användarinställningar

Bibelöversättningar

1917
B2000
SFB15
SKB-I
SKB-L
SRB
TORE
LXX
BLB
BSB
KJV