1Därefter sade Herren till Mose: ”Gå till farao och säg till honom: Så säger Herren : Släpp mitt folk, så att de kan hålla gudstjänst åt mig! 2Men om du vägrar att släppa dem, ska jag plåga hela ditt land med grodor. 3Nilen ska vimla av grodor. De ska stiga upp och komma in i ditt hus, in i ditt sovrum och upp i din säng, in i dina tjänares hus och bland ditt folk och i dina bakugnar och baktråg. 4Ja, på dig själv och ditt folk och alla dina tjänare ska grodorna hoppa upp.” 5Herren sade också till Mose: ”Säg till Aron: Räck ut handen med din stav över strömmarna, kanalerna och sjöarna och låt grodor stiga upp över Egyptens land.” 6Då räckte Aron ut handen över Egyptens vatten, och det kom upp grodor som täckte landet. 7Men spåmännen gjorde samma tecken genom sina magiska konster och lät grodor stiga upp över Egyptens land. 8Då kallade farao till sig Mose och Aron och sade: ”Be till Herren att han tar bort grodorna från mig och mitt folk. Då ska jag släppa folket, så att de kan offra till Herren.” 9Mose sade till farao: ”Du ska få äran att bestämma när jag ska be för dig och dina tjänare och ditt folk, så att grodorna försvinner från dig och dina hus och bara finns kvar i Nilen.” 10Han svarade: ”I morgon.” Då sade Mose: ”Det ska bli som du har sagt, så att du förstår att ingen är som Herren vår Gud. 11Grodorna ska försvinna från dig och dina hus, från dina tjänare och ditt folk och bara finnas kvar i Nilen.” 12Därefter gick Mose och Aron ut från farao. Och Mose ropade till Herren om hjälp mot grodorna som han låtit komma över farao. 13Herren gjorde så som Mose hade begärt. Grodorna dog och försvann från husen, gårdarna och fälten. 14Man samlade ihop dem i hög på hög, och landet fylldes av stank. 15Men när farao såg att han fått lindring, förhärdade han sitt hjärta och lyssnade inte på dem, precis som Herren hade sagt.
