Psaltaren 92

1En psalm, en sång för sabbatsdagen.
2Det är gott att tacka Herren
och att lovsjunga ditt namn,
du den Högste,
3att på morgonen förkunna din nåd
och om natten din trofasthet,
4med tiosträngad lyra och luta,
med klingande toner på harpan.
5Du gläder mig, Herre,
med dina gärningar,
jag jublar över dina händers verk.
6Hur stora är inte dina verk, Herre,
hur djupa dina tankar!
7En oförnuftig man förstår det inte,
dåren fattar det inte.
8När de gudlösa grönskar som gräs
och alla förbrytare blomstrar,
går de ändå mot evig
undergång.
9Men du, Herre,
är den Högste för evigt.
10Se dina fiender, Herre,
se, dina fiender ska förgås,
alla förbrytare skingras!
11Men mitt horn höjer du
som vildoxens,
jag är överöst med frisk olja.
12Mina ögon får se
mina förföljare falla,
mina öron får höra om de onda
som reste sig mot mig.
13De rättfärdiga grönskar som palmer,
de växer som cedrar på Libanon,
14planterade i Herrens hus,
grönskande på vår Guds förgårdar.
15Även vid hög ålder bär de frukt,
de frodas och grönskar
16för att förkunna att Herren,
min klippa, är rättfärdig.
Ingen orätt finns i honom.

Läsinställningar

Översättningar
Kommentarsverk
Inställningar
Användarinställningar

Bibelöversättningar

1917
B2000
SFB15
SKB-I
SKB-L
SRB
TORE
LXX
BLB
BSB
KJV