1Av David.Till dig, Herre, ropar jag.Min klippa, var inte stummot mig!Om du är tyst mot mig,blir jag som desom går ner i graven. 2Hör min bön om nådnär jag ropar till dig,när jag lyfter mina händermot det allra heligastei din helgedom. 3Släpa inte bort migmed gudlösa och förbrytare,med dem som talar vänligtmed sin nästamen har ondska i sitt hjärta. 4Löna dem för deras handlingar,för deras onda gärningar.Löna dem för deras händers verk,ge dem för det de har gjort, 5för de bryr sig inte omHerrens gärningar,hans händers verk.Därför ska han riva ner democh inte bygga upp dem. 6Lovad är Herren,för han har hört mina bönerom nåd! 7Herren är min styrkaoch min sköld.På honom litar mitt hjärta,jag får hjälpoch mitt hjärta jublar.Honom vill jag tackamed min sång. 8Herren är sitt folks styrka,han är ett frälsningens värnför sin smorde. 9Fräls ditt folkoch välsigna din arvedel!Var deras herdeoch bär dem för evigt.
