Psaltaren 17

1En bön av David.
Herre, hör en rättfärdig sak!
Lyssna till mitt rop,
vänd ditt öra till min bön.
Den kommer inte
från falska läppar.
2Från dig kommer min dom,
dina ögon ser vad som är rätt.
3Du prövar mitt hjärta,
du utforskar det om natten,
du rannsakar mig
men finner inget.
Ingen ond tanke
går ut ur min mun.
4Vad människor än gör
aktar jag mig för
de våldsammas vägar
genom dina läppars ord.
5Mina steg går stadigt
på dina stigar,
mina fötter stapplar inte.
6Jag ropar till dig, för du, Gud,
kommer att svara mig.
Vänd ditt öra till mig
och hör mina ord!
7Visa din underbara nåd,
du som med din högra hand
frälser dem som flyr till dig
från sina förföljare.
8Bevara mig som din ögonsten,
beskydda mig
i dina vingars skugga
9från de gudlösa
som vill förgöra mig,
från mina dödsfiender
som omringar mig.
10De stänger sitt förhärdade hjärta,
de tar stora ord i sin mun.
11Nu är de runt mig var vi än går,
de siktar med sina ögon
för att slå mig till marken.
12De liknar ett rovlystet lejon,
ett ungt lejon som ligger på lur.
13Res dig, Herre !
Gå emot honom, slå ner honom!
Rädda min själ med ditt svärd
från den gudlöse,
14med din hand från människorna,
Herre,
från denna världens människor
som har sin del i detta livet.
Du fyller deras buk
med dina gåvor,
de har söner i mängd
och lämnar sitt överflöd
till sina barn.
15Men jag ska få se ditt ansikte
i rättfärdighet,
jag ska mättas av din åsyn
när jag vaknar.

Läsinställningar

Översättningar
Kommentarsverk
Inställningar
Användarinställningar

Bibelöversättningar

1917
B2000
SFB15
SKB-I
SKB-L
SRB
TORE
LXX
BLB
BSB
KJV