1Jagar du byteåt lejonhonan? Stillar du de unga lejonens hunger 2när de kryper ihop i sina håloreller ligger på lur i snåret? 3Vem skaffar mat åt korpen,när hans ungar ropar till Gudoch flaxar omkring utan föda? 4Vet du när stengetterna ska föda,vakar du över när hindarnaska kalva? 5Räknar du månaderna de går dräktiga,vet du tiden när de ska föda? 6De böjer sig ner och föder sina fosteroch blir fria från sina värkar. 7Deras ungar blir starkaoch växer upp i det fria,de springer sin vägoch vänder inte tillbaka. 8Vem släppte vildåsnan fri,vem lossade hennes band? 9Jag gav henne stäppen till hem,saltöknen till sin boning. 10Hon ler åt bullret i stadenoch hör ingen pådrivares rop. 11Hon söker sitt bete på bergenoch letar efter allt som är grönt. 12Har vildoxen lust att tjäna digoch stanna vid din krubbaöver natten? 13Kan du tvinga vildoxenatt gå i fåran med tömoch harva markerna efter dig? 14Kan du lita på hans stora styrkaoch anförtro ditt arbete åt honom? 15Litar du på att han för hem din sädoch samlar den vid din tröskplats? 16Strutshonans vingar flaxar med fröjd,men visar hennes vingar och fjädrarömhet? 17Hon lämnar sina ägg på markenoch låter dem värmas i sanden, 18hon glömmer att en fotkan krossa dem,att vilda djur kan trampa på dem. 19Hon är hård mot sina ungar,som om de inte var hennes.Hon bryr sig inte omatt hennes möda kan vara förgäves, 20för Gud gav henne inte vishet,han lät henne inte få förstånd. 21Men när hon piskar sig upp till språng,då ler hon åt både häst och ryttare. 22Ger du hästen hans styrka,klär du hans nacke med man? 23Får du honom att hoppasom gräshoppan?Hans stolta frustning sprider skräck. 24Han skrapar i markenoch gläds över sin styrka,han rusar fram mot väpnade skaror. 25Han ler åt fruktanoch känner ingen rädsla,han ryggar inte tillbaka för svärd. 26Runt honom rasslar det av koger,det blänker av spjut och lansar. 27Han skakar och eggasnär han vinner terräng,han kan inte stå stillnär basunen har ljudit. 28För varje basunstöt frustar han till,redan på avstånd vädrar han strid,kommandorop och härskri. 29Är det genom din vishetsom höken stigeroch breder ut sina vingar mot söder? 30Är det på din befallningsom örnen stiger högtoch bygger sitt näste på höjden? 31På klippan bor han och vilar,på klippans topp och bergsfäste. 32Därifrån spanar han efter byte,långt i fjärran spejar hans ögon. 33Hans ungar frossar på blod,och där de slagna ligger,där finner man honom. 34Och Herren svarade Job. Han sade: 35Du som tvistar med den Allsmäktige,ska du tillrättavisa honom?Du som anklagar Gud, ge svar!
