1När Isak hade blivit gammal och hans ögon var så svaga att han inte kunde se, kallade han till sig sin äldste son Esau och sade till honom: ”Min son.” Han svarade honom: ”Jag är här.” 2Då sade han: ”Jag är gammal och vet inte när jag ska dö. 3Ta därför dina jaktredskap, ditt koger och din båge, och gå ut i markerna och skjut något vilt åt mig. 4Laga sedan åt mig något gott som jag tycker om och bär in det till mig, så att jag får äta och sedan välsigna dig innan jag dör.” 5Rebecka hörde vad Isak sade till sin son Esau. När Esau gick ut i markerna för att skjuta något vilt att ta hem, 6sade Rebecka till sin son Jakob: ”Lyssna! Jag hörde din far säga till din bror Esau: 7Skaffa något vilt och laga åt mig något gott som jag kan äta. Sedan ska jag välsigna dig inför Herren innan jag dör. 8Hör nu på mig, min son, och gör som jag säger. 9Gå till hjorden och hämta två fina killingar, så ska jag laga något gott av dem åt din far, något som han tycker om. 10Den ska du bära in till din far så att han får äta den och sedan välsigna dig innan han dör.” 11Men Jakob sade till sin mor Rebecka: ”Min bror Esau är ju hårig, och jag är slät. 12Tänk om far rör vid mig? Då blir jag en bedragare i hans ögon och drar förbannelse över mig i stället för välsignelse.” 13Men hans mor sade till honom: ”Den förbannelsen får komma över mig, min son. Hör bara vad jag säger och gå och hämta killingarna åt mig.” 14Då gick han och hämtade dem och tog dem till sin mor, och hon lagade en god rätt som hans far tyckte om. 15Sedan tog Rebecka fram sin äldste son Esaus högtidskläder, som hon hade inne hos sig, och satte dem på sin yngste son Jakob. 16Med skinnen från killingarna täckte hon över hans händer och den bara delen av hans hals. 17Sedan gav hon sin son Jakob den goda rätten och brödet som hon hade gjort i ordning. 18Han gick in till sin far och sade: ”Far.” Han svarade: ”Vad vill du? Vem är du, min son?” 19Jakob sade till sin far: ”Jag är Esau, din förstfödde. Jag har gjort som du sade till mig. Sätt dig upp och ät av mitt vilt, så att du kan välsigna mig.” 20Men Isak sade till sin son: ”Hur kunde du finna det så snart, min son?” Han svarade: ”Herren din Gud sände det i min väg.” 21Då sade Isak till Jakob: ”Kom hit, min son, och låt mig få röra vid dig och känna om du är min son Esau eller inte.” 22Jakob gick då fram till sin far Isak, och han rörde vid honom och sade: ”Rösten är Jakobs, men händerna är Esaus.” 23Han kände inte igen honom, för händerna var håriga som hans bror Esaus händer. Han tänkte nu välsigna honom, 24men så frågade han: ”Är du verkligen min son Esau?” Han svarade: ”Ja.” 25Då sade han: ”Bär hit maten, min son, så att jag kan äta av viltet och välsigna dig.”Jakob bar fram den till honom och han åt. Och han räckte honom vin och han drack. 26Sedan sade hans far Isak till honom: ”Kom hit och kyss mig, min son.” 27När han då gick fram och kysste honom, kände han lukten av hans kläder. Han välsignade honom och sade:”Doften av min sonär som doften av en marksom Herren har välsignat. 28Gud ska ge dig av himlens daggoch av jordens fruktbarhet,säd och vin i riklig mängd. 29Folk ska tjäna digoch folkslag falla ner för dig.Var en herre över dina bröder,din mors söner ska falla ner för dig.Förbannad den som förbannar digoch välsignad den som välsignar dig!”
