Sök/slå upp

Kommentarsverk:

Peter Fjellstedt

Markusevangeliet 1

Introduktion till Markusevangeliet

Evangelisten Markus var följeslagare och medhjälpare åt aposteln Petrus. Han kallar honom därför sin ”son”, 1 Petr 5:13. Enligt äldre källor skrevs Markusevangeliet i Rom år 47 e.Kr. Markus befann sig där tillsammans med Petrus och skrev evangeliet utifrån aposteln Petrus förkunnelse. Vi kan därför vara övertygade om att Markus redovisade allt för sin lärare, Petrus, och att han godkände materialet. Han ägde den helige Andes gåva och den inspiration från Herren som krävdes för ett sådant arbete, för ingen Skrift som inte blivit skriven eller godkänd av apostlarna finns med i Nya Testamentet. När Petrus och Paulus led martyrdöden i Rom ca år 67 e.Kr. hade Markusevangeliet, liksom Matteus- och Lukasevangeliet, redan tagits i bruk och godkänts av båda dessa. Detta evangelium återger de flesta av de saker som återfinns i Matteusevangeliet, men i ett något kortare och mer lättfattligt format eftersom det till en början dedikerades till de kristna som tidigare varit hedningar. På många ställen gör han också viktiga tillägg och förklaringar. - Det sägs att Markus slutligen undervisade i Egypten och att han där led martyrdöden.
11Här börjar evangeliet om Jesus Kristus, Guds Son.
2Så står det skrivet hos profeten Jesaja: Se, jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig. Mal 3:1, Matt 11:10, Luk 7:27
3En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör stigarna raka för honom! Jes 40:3, Matt 3:3, Luk 3:4, Joh 1:15, 23
4Johannes Döparen trädde fram i öknen och förkunnade omvändelsens dop till syndernas förlåtelse. Matt 3:1, Luk 3:3
Starten på Jesu offentliga tjänst som medlare och det som blev inledningen till den var Johannes döparens framträdande och hans predikotjänst som blev evangeliets början. Det var han som först förkunnade det glada budskapet offentligt: omvänd er! himmelriket är mycket nära. (Matt 3:2). I profetian hade Fadern gett löftet åt sin Son: Se, jag ska sända min budbärare och han ska bereda vägen. osv. Denna budbärare, nämligen Johannes Döparen, kom liksom en ropandes röst i öknen, vistades i öknen, predikade och döpte med omvändelsens dop, och detta blev övergången till Nya Testamentet. Därmed upphävdes Gamla Testamentets offertjänst och istället förs syndare till Guds Lamm, som tar bort världens synd. (Joh 1:29)
5Hela Judeens land och Jerusalems alla invånare kom ut till honom, och de bekände sina synder och döptes av honom i floden Jordan. Matt 3:5
6Johannes var klädd i kamelhår och hade ett läderbälte om livet, och han levde av gräshoppor och vildhonung. Matt 3:4, 3 Mos 11:21
7Han förkunnade: "Efter mig kommer den som är starkare än jag, och jag är inte ens värdig att böja mig och lossa remmen på hans sandaler. Matt 3:11, Luk 3:16, Joh 1:26-27
Grotwänger: ”remmen på hans sandaler”, Johannes döparen vill därmed säga: Jag är inte värdig att vara Messias minste tjänare.
8Jag har döpt er med vatten, men han ska döpa er i den helige Ande.” Apg 1:5, 2:4, 11:16, 19:4
Både genom profetiorna och genom den helige Andes inspiration visste Johannes, att Messias skulle utgjuta den helige Ande över dem som trodde på honom. Se Hes 44:3, Joel 2:28. Löftet om detta dop från himlen uppfylldes på pingstdagen och har fortsatt sedan dess genom en ständigt ström av nåd över Kristi församling. Se Apg 1:5, 2:4, 11:16.
9Vid den tiden kom Jesus från Nasaret i Galileen och blev döpt av Johannes i Jordan. Matt 3:13, Luk 3:21